Norska gränsen

Efter att ha lämnat Strömstad satte besättningen kurs mot Fredrikstad i Norge. Orm hade kommit rätt långt på sin rutt när en båt plötsligt dök upp bakom en ö. Någon ombord höll upp ett rött märke med ordet det visade sig att detta var en båt från de norska tullmyndigheterna. Eftersom ingen av oss talade fornnordiska, Henri och hans besättningsmän inte kunde norska och tulltjänstemannen inte behärskade engelska fick hela konversationen ske med hjälp av kroppsspråk. Henri hade redan alla papper klara, inklusive en lista över all utrustning ombord. Tulltjänstemannen bestämde sig trots allt för att inspektera Orm. Allt verkade vara till hans belåtenhet, men han blev plötsligt misstänksam när han hittade en liten plastpåse med vitt pulver under en av durkplankorna. Det vita pulvret använde vi för att göra i ordning potatispuré, men hade man lite fantasi kunde man säkert föreställa sig att de små påsarna var fyllda med - knark!  Det hade verkligen varit århundradets trick om man skulle smuggla narkotika till Norge i ett vikingaskepp, så vi skall inte klandra tulltjänstemannen för att vilja titta närmare på det här vita pulvret. Henri kunde dock inte se humorn i situationen just då. Efter att smakprovet utfallit negativt fick Orm till slut tillåtelse att segla vidare. Nästa dag anlände vi till Moss och därefter hälsade vi på i Dröbak.

Oslo

Oslopressen anlände också dit för att titta närmare på skeppet som skulle anlända till deras hamn nästa dag. Som vi nu blivit vana vid på vår resa väntade regn - men som tur var var vinden inte hård. Orm seglade in i Oslos hamn som beräknat och kunde ankra upp vid honnörsbryggan alldeles framför Rådhuset. Mottagandet blev festligt och högtidligt. Ett jazzband spelade "Down by the riverside". Borgmästaren och den holländske ambassadören var närvarande, liksom det norska- och holländska pressuppbådet. Det var TV-kameror överallt. Uppmärksamheten var uppskattad, men Henri var för ögonblicket uppfylld av en enda tanke : än en gång hade hans önskedrömmar gått i uppfyllelse och

Orm, Osebergsskeppets sentida efterföljare, seglade nu i föregångarens hemmavatten !